Sweet beginnings
Den 3e maj klockan 16:25 föddes hon. Vår EFTERLÄNGTADE lilla björnunge. Vår andra dotter. Känslan av att få upp henne på bröstet går inte att förklara. Inte heller att få ta med henne hem. Och hon doftar.. heavenly!
Jag har lipat i omgångar och får fortfarande gråtattacker ibland när jag tittar på henne. Eller när jag tittar på Olivia och henne tillsammans. Tänk att denna lilla människa har legat i min mage. Japp, man blir lika förundrad varje gång, hehe. Hon är så himla liten, även om huvudet hennes ser megastort ut på bilderna hah! Svårt att fota proportion när huvudet i jämförelse faktiskt är större än resten av den lilla kroppen.
Jag andas in varenda minut. När vi ammar tillexempel, är det bara hon och jag. Just nu. Jag kan inte titta mig mätt. Det känns fortfarande lite(mycket) som en dröm. Kanske för att hon var så efterlängtad, när vi i över två år har vi fantiserat, pratat och önskat oss en till liten plutt. Oså kom hon äntligen, lilla Luna Ellora. Så självklar.
Förlossningen var Hell. Vid ett tillfälle under krystvärkarna kände jag att ''dör jag nu, så är det okej''. HEH???
Så kände jag inte med Olivias förlossning även om den var myyyycket längre.
Alltså denna var fruktansvärd! Efter ett tag försökte jag tänka ''Okej DONT fight the pain. Bara känn den!"
Den påhittade mother-earth vegan ala all-natural-tanken funkade (hör och häpna) INTE. Haha. Helt olidligt.
Jag krystade i över 3 timmar. Active labour. Jag skriver inte en detaljerad förlossningsberättelse här denna gången. Vill inte "gå igenom den" igen. Jag använde mig iallafall av lustgas (inte under krystningarna). Oså lite bad. Behövde inte sy. Ifrån första riktiga värken tog det ungefär 15 timmar. (Olivias tog 36).
Vi fick stanna över natten. ///
Olivias reaktion när vi kom hem dagen efter var oslagbar. ♥ Hon visste inte att det var dags för bebis att titta ut, så vi kom hem, smög in till soffan och ropade in henne. Hennes ansiktsuttryck sa "chock", "jätteglad" & "blyg" på 2 sekunder. Glömmer det aldrig. Hon ÄLSKAR lilla lillasyster och säger det minst 5-10 gånger om dagen. Hon pussar, klappar och läser bok för henne jämt. :)
Innan hemfärd, dagen efter.
Tänk att en stund i så mycket smärta, kan vara en av de absolut finaste stunderna i livet.
LYCKA!!! ♥
everything old
Jag är rätt trött på att vara gravid nu. Magen är enormt tung och stor. Jag ålar mig bokstavligen ur sängen. Jag vaknar 5-6 ggr per natt, vilket resulterar i att jag är helt dead när Olivia är redo att ta morgon vid 7.
Bild på den får komma senare!
Ungefär såhär spenderar vi our lazy sundays. Hon älskar sina böcker. Hon tar med sig dem i bilen, pratar om dem.. och frågar om vi kan läsa för henne- flera gånger om dagen. Hon ser fram emot helgen & lördag speciellt, eftersom hon vet att vi alltid svänger förbi biblioteket just då.
Ni vet vilket maniacstäd jag menar
Jag tvättade även golven både runt om och under vår king size. Kan hända att element & dörrkarmar också fick en omgång. Känns bäst så innan vi sätter upp vaggan och bäddar den! Dammfritt. Ett tag iallafall.
Tomma tvättkorgar fick vila i solen dem också.
Barnmorskan häromdagen sa att bebis är fixerad, så nu är det bara att vänta. Och promenera!! :)
BB-väskan står redo.
how I see us
Barnmorskan för 3 veckor sedan sa att bebisen är större än den normalt "borde vara". Då i vecka 36. Detta tas med en nypa salt ifran min del, men våååååågar man hoppas på tidig bebis!?!?!
Nä -.-
Har någon annan kännt hjärtljud med handen? Kan tänka mig att det är lättare ju narmare BF man är.. Dvs större bebis och mindre plats i magen. Men, vad vet jag om det egentligen.
Ett spikat namn
Jag ÄLSKAR att man har så mycket dokumenterat ifrån vardagslivet.
Och det man inte har dokumenterat är for the safety of others. Men sånt minns man ändå. ;)
Det känns speciellt och jätteroligt att ha bestämt det innan, igen. ♥ Vi som trodde vi aldrig skulle komma överrens om något namn. Inte ens när bebis var kommen!
Idag går vi in i vecka 30 (bild). 11 kilo upp. Ungefär 2,5 månad kvar!
comforted by the warm blanket of words
Jag känner något slags pepp trots att jag måste gå upp halv 7.
Jag har inte skrivit så mycket om denna graviditeten så som jag gjorde med Olivia. This time around involverar lite mer oro. Vi försökte ju blir gravida i 2 år, så alltihop är väldigt efterlängtat och inte alls 'taget för givet', utan att låta okänslig. När jag väntade Olivia läste jag varken skräckhistorier eller graviditetstidningar utan levde i en rosa liten (host, 22kilo extra stor) graviditetsbubbla. ;)
Nu går hjärnan på högvarv istället. Även efter de riskabla 12 veckorna. Delvis för att jag blödde i vecka 16, vilket det egentligen inte borde göra.
Tänk att vi ska bli en familj på 4!! ♥♥♥♥♥♥
det krävdes så lite för nåt så magiskt
Jag sprayar blandningen lite runt hårfästet, flätar in Livis hår tight och sprayar igen på flätan. Lägger även lite bakom öronen. Jag använder mandeloljan för att späda ut det, då tea tree och lavendel kan vara rätt starkt.
Dem säger att detta ska funka i förebyggande syfte, och eftersom jag är en sucker på att göra eget så måste jag ju testa!! :) En vecka in och hon har inte fått något än. PEPPAR PEPPAR.
På dagishämtning idag frågade en kort mormor mig när jag är beraknad.
- 25 april..
- Whaaat!? You will have exploded by then!!?!
Det blir inga bildbevis dock, tyvärr. ;) Bara annat krafs.
shifting seasons
Efter nästan 2 års försök väntar vi äntligen ett litet syskon!! :)
Nu är vi i vecka 21 :)
